kallast

Dagen började med "bara" -19 i Glen. Konstigt hur man ändå vänjer sig vid kyla så att ca -20 känns riktigt behagligt. Kylan har nu skiktat sig så att så snart jag nådde ner mot Ljungans dalgång kröp temperaturen under -30 som vanligt. Kallast var det i Fotingen på morgonen med -37,5 grader. Då är det lite för kallt att köra skoter så jag dröjde mig kvar där över en kopp kaffe hos kusinen tills dess att solen började värma något. Klädde mig så varmt att jag naturligtvis blev genomsvettig när jag gick runt i en Contortaföryngring nere vid Hoan (ån som rinner i en djup dalgång där vi har renarna) och letade efter det renkadaver som jag var säker på att lodjuret tagit under natten. Mycket riktigt så fann jag igen en av mina renkalvar som lon dräpt och ätit lite av steken. Känns inte så roligt men det är en del av vardagen för oss.

Hemkommen på kvällen så läser jag om turbulensen i Sametinget på Sameradions hemsida. Suckar, och konstaterar att allt är sig likt. Tycker synd om Sara som så gärna vill göra något bra av Sametinget och efter valet var beredd att axla den otacksamma uppgiften att försöka leda ett oenigt ting i fyra år.
Det känns skönt att bara behöva bekymra sig över renar och rovdjur. Och snart är den härliga vårvintern här med soliga varma dagar och kalla nätter.